2017-04-26 | Övriga nyheter

Silver och brons till Kalla Fakta vid New York Festivals

Kalla Fakta-reportagen ”Kvinnorna på Trängslet” och ”Mitt barn är en IS-soldat” fick hedrande utmärkelser vid årets upplaga av det internationella prestigepriset. 

Lovisa Thuresson, Camilla Ziedorn och Sara Recabarren.

Kalla Fakta fortsätter att skörda framgångar i internationella sammanhang. Av totalt fyra vinstnominerade Kalla Fakta-reportage fick två reportage ett silver och ett brons vid årliga New York Festivals.

Båda reportagen har kopplingar till kriget i Syrien.

 

Reportaget "Mitt barn är en IS soldat" som översatts till "Mothers of Isis" – om svenska barn som radikaliserats och anslutit sig till IS – fick en bronsmedalj i kategorin Current Affairs.

Sara Recabarren är reporter och Phil Poysti fotograf och redigerare. 

 

-  Det är en ära att bli nominerad och dessutom få pris, säger Sara Recabarren.

 

Vad var det som kickade igång arbetet med ert reportage och hur gick ni tillväga?

- Det är ett aktuellt ämne och vi var nyfikna och ville ta reda på mer. Vi började med att ta oss in i flera hemliga chattgrupper där IS-propaganda sprids. På så sätt kunde vi se vilka som skriver på sidorna, vilka som rekryteras och hur processen går till. Många av medlemmarna använde sig av falska namn och nästa steg i arbetet var att identifiera de riktiga personerna bakom profilerna. Så småningom kom vi i kontakt med IS-resenärernas familjer.

- Vår målsättning var att ta reda på hur rekryteringen går till och berätta de anhörigas berättelse. Under arbetets gång var vi dock tvungna att hela tiden analysera säkerhetsläget och fundera på om vi eller våra intervjupersoner kunde komma att utsättas för hot under och efter inspelningen. En annan svårighet var att många av de vi kontaktade var rädda för IS och för konsekvenserna av att delta i programmet.

 

Hur har din syn på extremism påverkats i samband med det här jobbet?

- Jag har förstått att radikalisering av unga kan gå fort och att de anhöriga inte alltid märker var som pågår förrän det är försent. Vi fokuserade på unga tjejer på nätet. Till en början visade de nyfikenhet. Sedan kunde de plötsligt plocka bort bilder på sig själva på sociala medier, täckte håret och man kunde faktiskt se hur de blev alltmer radikaliserade. De unga kvinnorna vi följde på nätet åkte alla till Syrien så småningom för att ansluta sig till IS.

- Jag har också insett att vi är dåliga på att prata om de här frågorna i Sverige. Jag tror att det är viktigt att öka medvetenheten för att kunna förhindra radikalisering och extremism.

- I andra länder som vi besökte under arbetet med reportaget fanns det flera anhöriga till IS-resenärer som öppet berättade om sina erfarenheter för att hjälpa andra familjer och förhindra radikalisering. I Sverige kände många av familjerna vi kontaktade skuld och skam och vågade inte berätta öppet. Till slut fick vi ändå kontakt med en anhörig som vågade låta sig intervjuas öppet. 

 


Reportaget "Kvinnorna på Trängslet" som översatts till "Silence in the Refugee Camp" – om utsatta kvinnor på en svensk flyktingförläggning i Dalarna – tilldelades en silvermedalj i kategorin Social Issues. 

Reporter är Camilla Ziedorn, fotograf Lovisa Thuresson och redigerare Jocke Söderqvist.

 

- Det är jättekul att reportaget ses och uppskattas av en större publik även utanför Sverige. Det är ett viktigt internationellt problem vi belyser. Utsatthet som kvinnor och barn på flykt utsätts för är tyvärr ett utbrett problem i världen och det får aldrig negligeras, säger Camilla Ziedorn. 


Det här är förstås ett mycket känsligt ämne för alla involverade. Hur gick ni tillväga i ert jobb?

- Vi vilja följa kvinnorna under en längre tid för att se hur det gick för dem och vilken hjälp de fick efter att de utsatts för våld. Fotografen Lovisa och jag tillbringade nästan ett halvår till och från på asylboendet och umgicks med kvinnorna.

Det är en annorlunda verklighet vi ser på Trängslet. Vad är era egna reflektioner kring platsen och människorna där?

- Det är svårt att sätta sig in i hur det skulle vara att efter en uppslitande flykt komma till ett helt nytt land och sitta i en anläggning långt ute i skogen på obestämd tid och inte veta om det leder någonstans eller om man får besked om att inte få stanna. De som bodde på Trängslet var i en oerhört pressad situation. Ändå möttes vi alltid av väldig respekt, omtanke och vänlighet. De som utförde våldsbrott var några få.

Sedan reportaget har migrationsverket tillsatt en utredning och jobbat för att göra situationen bättre för de boende där. Vet ni hur det ser ut i dag? Har ni varit i kontakt med någon av de ni träffat sedan reportaget gjordes?

- Alla de kvinnor vi följde fick som en följd av vår granskning flytta till andra boenden. Efter reportaget införde Migrationsverket särskilda kvinnozoner på flera boenden. De införde också tydligare rutiner för personalen hur de skulle fånga upp och hjälpa kvinnor som utsatts för våld. Och flera av myndighetens regioner införde på egna initiativ förbättringsåtgärder i sin region.

 

Trängslet är nedlagt som asylboende då Migrationsverket inte längre behöver lika många boenden.


Senast uppdaterad: 2017-04-26